SWEA International

Hur hamnade du i Seoul?

Min man var korean, men han har tyvärr redan gått bort. Vi träffades i Stockholm, där vi båda studerade. Vi flyttade med två små barn till Seoul i februari 1964. Jag var då 26 år och är nu snart 84 år.

Hur är ditt liv i Seoul?

Mina svärföräldrar var ”educators” och hade många år tidigare grundat skolor för flickor (middle school, high school samt universitet). Deras ideologi var att ett land har ingen framtid, om inte dess flickor utbildas. Det föll sig naturligt för dem att starta en förskola för treåringar och upp. Denna gång co-ed. Andra förskolor tog ej in barn under fem år. Lika naturligt för dem var att jag skulle ta hand om den!

Förskolan blev inredd i en ”quonset hut” som uppförts på skolområdet och brukats av den amerikanska armén under Koreakriget 1950-1953. Vår skolsnickare blev anlitad att i ljust trä snickra ihop stolar, bord och materialslåp, enligt bilder med mått i en Skrivrit-katalog (Skrivrit har sen dess gått upp i ett annat svenskt bolag). Allt material för klassrummet beställde vi också från Skrivrit. Härligt röda trehjulingar köptes in från Danmark. Skolan körde i gång med tolv barn, utan inträdesprov som andra skolor krävde (dessa inkluderade ett IQ-test, som de små barnen måste träna till på institut). Vårt enda krav var ett bevis på att barnet fyllt tre år.

Jag följde i början svenska föreskrifter, och på en mycket haltande koreanska förklarade jag för den anställda läraren hur jag ville att hon skulle undervisa. Jag läste hela tiden om olika undervisningsmetoder. Tänkte alltid, att det måste finnas något bättre. Av en slump råkade jag läsa en bok av I. M. Standing om Maria Montessori, ’Her Life and Work’. Blev helt fascinerad! Det här ville jag göra! Jag lärde mig om metoden samt reste och såg Montessoriskolor i Japan, Sverige, Holland och USA. Köpte in allt material från Nienhus i Holland. Senare reste jag med fem av mina lärare till Rom och besökte där de mest fantastiska skolor!

Unhyun Montessori School, den lilla skolan som började med tolv elever i en quonset hut, har nu sedan många år tre klasser med 30 barn i varje i blandade åldrar mellan 3–5 år. I två gamla, charmiga och ihopbyggda quonset huts. Barnen går i tre år och har samma lärare hela tiden.

Så detta blev min hobby och mitt liv! Det rundade plåttaket blev senare utbytt till bruna shingelplattor. Flera svenskar har vid besök uttryckt: ”Men det här ser ju ut som en stor Hattstuga!”

Vad betyder SWEA för dig?

SWEA är en otrolig organisation! Vilken sammanhållning och gemenskap – ung eller gammal, vi kan alla umgås och trivas tillsammans! SWEA-resorna är helt fantastiska! Så välplanerade och ytterst trevliga och intressanta. Sen 2003 har jag deltagit i alla Asiens Regionmöten, Världsmöten och samtliga ”efterresor”. Jag har även rest till möten utanför min region, som Kapstaden, Marbella, Lissabon och Dubai. SWEA är ”Världens bästa resebyrå” – RES SWEOR, RES!

Första ”graduation” på skolan.

Lenas hus i Oidong, Seoul.