Ny SWEA-studie av användandet av svenska i familjer utomlands

Av Lena Normén-Younger och Anna Lund

SWEA BUS-projektet har funnits sedan 2012. Huvudsyftet är att stödja våra Sweor som har barn hemma och som arbetar med att föra svenskan vidare till sina barn. Ett annat delsyfte som har funnits med redan sedan början är att få en uppfattning om i vilken utsträckning barn med svensk anknytning utomlands talar och förstår svenska.

Varför är detta viktigt? Jo, för att vi som arbetar med svenskan utomlands behöver lite statistik som vi kan stödja vårt arbete på. Just nu varierar uppfattningen om barnens svenskkunskaper med landet, hemsituationen och åldern på den som man talar med. Vissa tycker att svenskan inte är ett problem, medan den praktiska erfarenheten från diskussioner med många Sweor visar på motsatsen.

Attityden till flerspråkighet har ändrats dramatiskt de senaste tio åren, från negativ och avrådande, till att man nu tror att flera simultana språk gör att hjärnan fungerar mer effektivt. Ändå vet vi som arbetar på Svenska skolor utomlands att variationen i svenskkunskaper bland barnen är stor. Men vi har dålig kunskap om vilka faktorer som påverkar våra barns inlärning av svenska. SWEA BUS kommer därför under 2016-2018 försöka kartlägga utlandssvenska barns användande av svenska och beskriva vilka faktorer som hjälper dem att lära sig sitt modersmål.

”Barn är som svampar och lär sig språk så lätt.” Denna eländiga myt följer utlandssvenska familjer i fotspåren oavsett var de flyttar i världen, och ställer till många problem när man som nybliven eller erfaren förälder förstår att man inte alltid kan kontrollera sina barns vilja och möjlighet att tala och förstå svenska. För detta med språk är svårt. Ett språk måste stödjas och behövas, något som många i en enspråkig miljö inte förstår.

Den flerspråkiga utvecklingen för utlandssvenska barn kan liknas lite vid en häcklöpning, där det är att enklare att komma i mål om man tydligt ser hindren framför sig och inser hur högt man måste hoppa. Men motsatsen är också sann; de som ger sig av utan kunskap om insatsen som krävs, river oftare och når inte fram till målet. Trots att man som förälder upplever att man verkligen har ansträngt sig till det yttersta och har gjort sitt bästa hamnar man i en situation där svenskan har blivit en negativ upplevelse för både föräldern och barnet. Föräldern själv känner sorg över förlusten, och barnet kan till och med kan vara besviket på en som förälder för att man inte förmådde att lära barnet svenska.

Men hänger allt verkligen på föräldern? Efter att ha lyssnat och följt diskussionerna först på den workshop som anordnades för Sweor i Bologna 2013 om flerspråkighet ledd av Monica Bravo-Granström, samt alla de tusentals inlägg som gjorts i Facebook-forumet ”Svenska som modersmål utomlands” är det tydligt att många utlandssvenska mammor och pappor har hinder i sin vardag som de själva inte har rest eller kan kontrollera. Allt från en negativ partner, svärförälder eller pedagog till familjemedlemmar i Sverige som hellre briljerar med sin välutvecklade engelska med barnet snarare än att hjälpa till med svenskan. Ens barn kanske har en inlärningssvårighet, och man har blivit starkt avrådd från att tala svenska. Det finns många situationer där man faller pladask i vardagen trots en inledande stark motivation och önskan om att föra svenskan vidare till sitt barn.

Få internationella studier har på ett systematiskt sätt bedömt situationen för utlandssvenska föräldrar. Detta är något som vi i SWEA BUS-projektet har tagit fasta på, genom att planlägga en större kartläggning av hur utlandssvenska familjer använder svenska och vilka attityder de har till sitt eget beteende runt språk, samt utbildning. Syftet med studien som delar vårt projektnamn – ”Barn utomlands & svenska språket” – är att ge en tydligare bild av hur många barn som har en aktiv respektive passiv svenska, samt identifiera de faktorer som hindrar eller hjälper barnet i att erövra svenskan som sitt modersmål.

All metodik som ska användas i denna kartläggning har utvärderats och testats. Studiens pilotprojekt utfördes under 2014-2016 på tre orter där SWEA och Svenska skolan är etablerade: Vancouver i Kanada, München i Tyskland och Tokyo i Japan. SWEA Vancouver har ca 60 medlemmar och Svenska skolan i Vancouver har 80 elever. SWEA München har 70 medlemmar och Svenska skolan i München har 64 elever. SWEA Japan har 90 medlemmar och Svenska skolan i Tokyo omfattar 40 elever. I varje familj ombads minst en förälder att svara på enkäten. All kommunikation skedde via epost.

Enkäten hade 37 frågor med sju teman. Den hade utformats med hjälp av surveymonkey.com. Statistiken beräknades med hjälp av programmet SPSS. Resultaten kommer primärt att användas för att göra ett urval av frågor med syfte att minska ner antalet frågor och göra den enklare att svara på.

Resultaten presenteras här inte i sin helhet eftersom underlaget är för litet, men vi vill dela med oss av några resultat som beskriver gruppen sammansättning samt barnens svenska. Totalt deltog 51 personer, varav en stor majoritet var kvinnor (82%). Fördelningen var lite olika beroende på land.  Båda föräldrarna var svensktalande i 51% av fallen. En förälder i familjen talade svenska för 35% av de svarande. Resten angav annan situation eller inget svar. En övervägande majoritet var välutbildade; 82% hade universitetsutbildning. Totalt var 86% var medlemmar i någon svensk utlandsförening; 51% i SWEA och 43% i en svensk skola. En överväldigande majoritet ansåg att det var viktigt att barnen kunde svenska (98%), men endast 25% kände sig säkra på att de skulle flytta tillbaka till Sverige.

Cirka hälften talade alltid svenska med sina barn (49 %), medan 41 % angav att de oftast talade svenska. Trots att i stort sett alla ansåg att svenska var viktigt var det 10 % som angav att de bara talade svenska ibland eller sällan med sina barn. Ca en tredjedel (29 %) hade barn som alltid valde svenskan som språk med föräldern/föräldrarna, 41 % oftast och 29 % bara ibland eller sällan. Ingen bearbetning av de hämmande faktorerna gjordes i pilotstudien eftersom antalet svarande var för litet för att ge tillräckligt med statistisk styrka för att utvärdera detta. För den som är intresserad av delresultaten, se de figurer och tabeller som presenteras som komplement till denna artikel.

Vi tror att det var en speciellt intresserad och motiverad grupp som svarade på enkäten, eftersom den var mycket omfattande och tidskrävande i sin utformning. Nästa steg i projektet omfattar de inledande stegen i huvudstudie med en ny enkät med ett urval av de 24 frågor som vi tyckte fungerade bäst och gav mest värdefull information; detta för att skapa en enkät som ger en hög tillförlitlighet och svarsfrekvens. När vi valde frågor riktade vi in oss på att försöka förstå faktorer som hindrar föräldrar och barn från att använda svenskan som gemensamt språk.

Kartläggningen av SWEA BUS kommer att utföras under 2016-2018, och som Sweor kommer ni att bli inbjudna till att delta i den. Vi kommer också att avgränsa studien till de som är medlemmar i SWEA samt till de med barn på en svensk skola utomlands (både heltids- och deltidsskolor). Även om vi till störst del riktar in oss på de familjer med barn hemma, är vi intresserade av allas perspektiv om vad som hjälper och stjäler svenskan. Resultaten kommer att användas till att ge råd och rekommendationer till familjer utomlands där man försöker få svenskan att vara ett aktivt och levande språk i familjelivet, även om alla i familjen inte talar eller förstår det.

SWEA BUS vill tacka samtliga som deltog i enkätundersökningen och de volontärer som hjälpte oss i Japan, Tyskland och Kanada där pilotundersökningen genomfördes. Speciellt följande personer var inblandade och förtjänar ett extra tack:

Anna Nejdling Ekman, SWEA München

Carin Ekman, SWEA München

Sune Montan, Svenska skolan i München

Christina Nilsson, Svenska skolan i München

Hanna Theis, Europaskolan i München

Amie Kronblad, SWEA Japan

Johan Bergquist, Svenska skolan i Tokyo

Petra Stridh, Svenska skolan i Tokyo

Mia Logie, Svenska skolan i Vancouver

Emma Carpenter Svenska skolan i Vancouver

Rebecca Keckman, SWEA Vancouver,

Här är länkarna till pilotundersökningen i Kartläggningen. Huvudstudien kommer att genomföras 2017

https://bus.swea.org/documents/pilotstudie-1.jpg

https://bus.swea.org/documents/pilotstudie-2.jpg

https://bus.swea.org/documents/pilotstudie-3.jpg

https://bus.swea.org/documents/pilotstudie-4.jpg

Kontaktinformation om du vill ha mer information om projektet: bus@swea.org