Kristoffer Lieng är mottagare av 2020 års Interkulturella Stipendium. Han tilldelas 10 000 USD för sin forskning i tvåspråkighet. Bland de personer han intervjuar finns svenskar som lever i Frankrike och fransmän som lever i Sverige.
Lieng frågar sig vad som ligger bakom att ett språk lever vidare i nästa generation i vissa familjer, medan det upphör att användas i andra. Finns det några skillnader vad gäller attityderna till ’det andra språket’ beroende på var man bor?
– Uppslaget till min forskning fick jag genom att en fransk kvinna besökte mig på universitetet här i Frankrike, berättar Kristoffer. Hon hade tagit med sig en massa svenska böcker som hade tillhört hennes nu avlidne make. Inget av de tre barnen kunde svenska då fadern inte hade uppmuntrat någon av dem att lära sig något som hade anknytning till Sverige. Det kändes oerhört sorgligt.
Kristoffer är född och uppvuxen i Ängelholm, med en svensk mamma och en pappa som har norsk-lettiskt påbrå. Idag är hans egen familj synnerligen flerspråkig.
– Min fru är ryska så vi pratar ryska med varandra. Min äldste son pratar franska i förskolan och jag pratar svenska med honom hemma. För Kristoffer är det oerhört viktigt att familjens två söner, Einar och Erland, ska känna till så mycket som möjligt om sitt svenska ursprung. En flytt till Sverige i framtiden är inte heller uteslutet.
Avhandlingen förväntas bli klar inom två år. Kristoffer hoppas att de resultat han kommer fram till ska kunna appliceras på alla som lever i flerspråkiga sammanhang, inte bara svenska och franska.
Stipendiet ger Kristoffer Lieng möjlighet att fortsätta sina doktorandstudier vid Sorbonnes Universitet i den grundläggande problematiken kring tvåspråkighet, i detta fall i svensk-franska familjer, där den ena föräldern har svenska och den andra franska som modersmål. Han vill studera vad som ligger bakom att ett språk lever vidare I nästa generation I vissa familjer, medan det upphör att användas i andra. Finns det några skillnader vad gäller attityderna till “det andra språket” beroende på var man bor i Frankrike eller I Sverige, om språken är svenska och franska.
Arbetet bygger på djupintervjuer med ett betydande antal familjer. både vuxna och barn. Den berör ämnen som språkattityd och språkstatus och dessa faktorers roll för huruvida minoritetsspråket förs över till barnen och nästa generation. Frågan om s.k.” heritage languages” är för närvarande mycket aktuellt inom sociolingvistik I en tid då allt fler språk hotas av utrotning och familjer rör sig alltmer över jordklotet med följd att styrkan och viljan att behålla båda språken inte går att ta för givet. Kristoffer Lieng hoppas, att arbetet ska vara till hjälp vid framtida tvåspråkighetsforskning. Redan hans Magisteruppsats handlade om tvåspråkighetsforskning.