Jakob klarade Tisus utomlands

19-årige Jakob Helldén var en av de 118 personer som skrev Tisus utomlands i höstas och en av de 49 personer som fick godkänt. Jakob som är född och uppvuxen i Frankfurt i Tyskland tog studenten förra sommaren. Efter det bestämde han sig för att ta ett sabbatsår och åka och arbeta i Dublin. Därför blev det också i Dublin som han skrev sitt Tisus-prov.

Jakobs föräldrar kommer båda från Sverige så han har vuxit upp med två språk. Föräldrarna talade bara svenska med honom men utanför hemmet och i skolan lärde han sig tyska. Han anser att både svenskan och tyskan är hans förstaspråk även om han medger att hans svenska ordförråd är något omodernt och att han skriver bättre på tyska vilket han tror beror på sin tyska skolgång. När han var liten började han och hans tre år yngre syster på dagis. Eftersom alla talade tyska på dagis började Jakob och hans syster följaktligen tala tyska med varandra även hemma. Detta var något som Jakobs föräldrar genast tog tag i och var tvungna att tjata om. Föräldrarna förklarade att det var viktigt för dem alla att fortsätta prata tyska hemma eftersom hela deras släkt bodde i Sverige och ingen kunde tyska. Det var ett övertygande argument. När Jakob nu reflekterar över detta i vuxen ålder säger han att det var viktigt att föräldrarna var bestämda och inte tillät några undantag. Jakob förstår dock att det är skillnad för familjer som har en förälder som inte talar svenska.

Avgörande faktorer för att lära sig svenska

De tre viktigaste faktorerna för Jakobs svenskinlärning var hans familj, särskilt hans föräldrar, svenska skolan och kyrkan i Frankfurt samt att han som barn hade tillgång till svenska böcker och filmer. Han började i kompletterande svenskundervisning när han var sex år och gick då två timmar i veckan fram till det att han var 16 år. När han slutade i svenska skolan blev han tillfrågad om han ville vikariera som lärarassistent vilket han gjorde i två år.

Jacob tror inte att han hade klarat Tisus-provet om han inte hade gått i svenska skolan. Det var också hans lärare där som föreslog att han skulle göra provet. Nu har han fått reda på att att han är den första som gjort Tisus-provet i svenska skolan i Frankfurt.

Självklart har det också betytt mycket att han pratat svenska med jämnåriga; han har pratat med kusinerna hemma i Sverige och speciellt med de fem kompisarna i svenska skolan som hängt ihop under hela uppväxten.

Sverige ett semesterland

Jakobs familj har stark koppling till Sverige, inte bara för att båda föräldrarna är svenskar utan för att de också tillbringat det sex veckor långa sommarlovet där. För Jakob är Sverige ett semesterland. Familjen har rötter i göteborgsområdet och det är dit Jakob gärna skulle flytta om han bestämmer sig för att studera i Sverige i framtiden.

Varför göra Tisus?

Jakob har behörighet för högskolestudier i Tyskland och i engelskspråkiga länder och ville gärna ha det även i Sverige. Dessutom ville han testa sina svenskkunskaper och få dem bekräftade. Till hösten 2015 ska han söka till tekniklinjen på Chalmers i Göteborg samt till KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) i Stockholm. Det är också möjligt att han stannar i Tyskland och utbildar sig där. Men någon gång i framtiden skulle han vilja bo i Sverige, dels för att ytterligare förbättra sin svenska och dels för att han ser det som ett sätt att lära känna sitt ursprungsland. Han tror också att det kan vara bra för det framtida yrkeslivet att kunna svenska och ha ett betyg i det.

Inte så svårt prov

Jakob förberedde sig inför provet genom att ladda ner ett övningsprov från Tisus hemsida och plugga en eftermiddag. Han tycker inte att provet var särskilt svårt men han var osäker på vilka kriterier som gäller vid bedömningen. Man får ju bara godkänt eller underkänt.

Den viktigaste förberedelsen har dock den kompletterande svenskundervisningen stått för samt att han läser svenska böcker. Han rekommenderar andra att göra Tisus eftersom det inte är så dyrt (2000 kr plus en avgift till provledaren). Det öppnar dessutom upp för studier utan studieavgifter i Sverige.

Jakob har ingen erfarenhet av SWEA från Tyskland därför att hans mamma bodde för långt utanför Frankfurt. Hans första kontakt med organisationen blev att vara stjärngosse i luciatåget på SWEA Irlands julbasar förra året.

Jakob tog tysk studentexamen förra sommaren och ville fira det på traditionellt svenskt sätt med studentmössa.

Regina Harkin (BUS SWEA Irland)

749 ord

TISUS – ett sätt för svenska ungdomar i utlandet att få behörighet i svenska

Man kan visa att visa att man har kunskaper i svenska genom att göra ett test i svenska för universitets- och högskolestudier (TISUS) med godkänt resultat.

(Det går också att visa att man har kunskaper i svenska genom att:

• Styrka att man har godkänt resultat på en kurs/utbildning som ger behörighet i Svenska B (daterad senast 30 juni 2013) eller Svenska 3
• Ha en avslutad gymnasieutbildning med danska, norska eller isländska som modersmål
• Styrka att man har finsk gymnasieutbildning)

Den här artikeln fokuserar på Tisus som är avsett för studenter med utländsk gymnasieutbildning som planerar att söka till akademiska studier i Sverige och som saknar betyg i svenska. För att klara provet behöver man ha mycket goda kunskaper i det svenska språket.

Tisus-provet anordnas två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. Provdatumen för 2015 är den 5 maj och den 27 oktober (samma datum i Sverige och i utlandet). Tisus genomförs vid varje provtillfälle på cirka 60 olika platser runtom i världen, i alla världsdelar.

Eftersom Tisus inte är ett kunskapstest behöver man inte ha läst viss litteratur eller genomgått vissa kurser. Däremot måste man ha tillräckligt god svenska för att klara akademiska studier på svenska. För att få godkänt på både det skriftliga och det muntliga provet är det viktigt att ha ett stort ordförråd och att man känner till hur det svenska samhället fungerar och vilka diskussioner och värderingar som förekommer. Därför är det bra att läsa svenska dagstidningar och svensk skönlitteratur.

Man kan förbereda sig inför Tisus genom att gå in på hemsidan och göra exempelprovet (http://www.su.se/svefler/tisus/inf%C3%B6r-provet/exempelprov). Där finns även information om bedömningskriterier. Exempelprovet är till för att man som testtagare ska kunna bekanta sig med hur provet ser ut. Med tanke på de nya behörighetskraven i svenska har Tisus dock i dag en ökad svårighetsgrad. Exempelprovet är alltså lite lättare än det riktiga provet.

Det går också att förbereda sig inför Tisus genom att anmäla sig till en kurs i svenska som främmande språk som ges vid universitet och högskolor i Sverige.

Provet består av tre delar; ett läsfärdighetstest (75 min), ett test i skriftlig färdighet (2 tim 30 min) och ett muntligt prov (ca 30 min). Man måste bli godkänd på alla tre proven. Betygsgraderna som används är godkänd och underkänd. Om man blir godkänd så gäller det som ett betyg och har alltså ingen sista giltighetsdag.

Man anmäler sig till Tisus genom att skicka en intresseanmälan till tisus@nordiska.su.se. Sedan väntar man på en bekräftelse. Därefter skicka man anmälningsblanketten och betalar anmälningsavgiften (2.000 kr i utlandet). Efter det får man en kallelse till provet.

Ansvarig för Tisus är Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.

Regina Harkin (BUS SWEA Irland)

Källa: https://www.su.se/svefler/tisus                                                       465 ord